Мы поможем в написании ваших работ!
ЗНАЕТЕ ЛИ ВЫ?
|
tad upalabhya bhagavān ādi-puruṣaḥ sadasi gāyantīṁ pūrvacittiṁ nāmāpsarasam abhiyāpayām āsa.
Содержание книги
- The frightened trees which still remained, on advice of Brahmā, offered their daughter to the Pracetās.
- yuyoja yuyuje 'nyāṁś ca
- tān nirjita-prāṇa-mano-vaco-dṛśo
- bhagavān nārado muniḥ
- vacobhiś citta-vṛttibhiḥ
- yathā taror mūla-niṣecanena
- punaś ca tasmin praviśanti kāle
- tenaikam ātmānam aśeṣa-dehināṁ
- na bhajati kumanīṣiṇāṁ sa ijyāṁ
- anyāś ca bhagavat-kathāḥ
- yatrākiñcana-go hariḥ
- puṁsāṁ bhavitum arhati
- nibodha tātedam ṛtaṁ bravīmi
- māsūyituṁ devam arhasy aprameyam
- bhavāya nāśāya ca karma kartuṁ
- duḥkhaṁ sukhaṁ vā guṇa-karma-saṅgāt
- yathānubhūtaṁ pratiyāta-nidraḥ
- gṛheṣu nirviśya yateta pūrvam
- anyasyām api jāyāyāṁ trayaḥ putrā āsann uttamas tāmaso raivata iti manvantarādhipatayaḥ.
- ye vā u ha tad-ratha-caraṇa-nemi-kṛta-parikhātās te sapta sindhava āsan yata eva kṛtāḥ sapta bhuvo dvīpāḥ.
- The troughs created by the wheels of his chariot produced seven oceans, from which seven continents were formed.
- duhitaraṁ corjasvatīṁ nāmośanase prāyacchad yasyām āsīd devayānī nāma kāvya-sutā.
- naivaṁ-vidhaḥ puruṣa-kāra urukramasya
- priyavrata-kṛtaṁ karma
- sarid-giri-vanādibhiḥ
- tad upalabhya bhagavān ādi-puruṣaḥ sadasi gāyantīṁ pūrvacittiṁ nāmāpsarasam abhiyāpayām āsa.
- kā tvaṁ cikīrṣasi ca kiṁ muni-varya śaile
- bāṇāv imau bhagavataḥ śata-patra-patrau
- kiṁ sambhṛtaṁ rucirayor dvija śṛṅgayos te
- kā vātma-vṛttir adanād dhavir aṅga vāti
- rūpaṁ tapodhana tapaś caratāṁ tapoghnaṁ
- sā sūtvātha sutān navānuvatsaraṁ gṛha evāpahāya pūrvacittir bhūya evājaṁ devam upatasthe.
- The Lord Appears Before King Nābhi
- nābhir apatya-kāmo 'prajayā merudevyā bhagavantaṁ yajña-puruṣam avahitātmāyajata.
- athānayāpi na bhavata ijyayoru-bhāra-bharayā samucitam artham ihopalabhāmahe.
- We see that you do not have any use for our elaborate worship.
- O most worshipable Lord! That you, best giver of benedictions, appeared as the object of our vision in the King’s sacrifice was our benediction.
- tata āgnīdhrīye 'ṁśa-kalayāvatariṣyāmy ātma-tulyam anupalabhamānaḥ.
- Not finding anyone equal to me, I will appear in my partial form for the King Nābhi.
- Because of his excellent body, praised by many poets, his mental and physical strength, his beauty, fame, influence and courage, he is father called him Ṛṣabha.
- ko nu tat karma rājarṣer
- Among his sons Bharata, the eldest, was a great yogī, having excellent qualities. Because of him this planet is called Bhārata.
- The eighty-one younger sons of Jayantī, who followed the order of their father, were humble, learned and dedicated to performing sacrifice.
- Whatever is performed by the best person is followed by the people.
- nāyaṁ deho deha-bhājāṁ nṛloke
- mahat-sevāṁ dvāram āhur vimuktes
- janeṣu dehambhara-vārtikeṣu
- parābhavas tāvad abodha-jāto
- yadā na paśyaty ayathā guṇehāṁ
- yadā mano-hṛdaya-granthir asya
tad upalabhya bhagavān ādi-puruṣaḥ sadasi gāyantīṁ pūrvacittiṁ nāmāpsarasam abhiyāpayām āsa.
Understanding King Āgnīdhra's desire, the first created being of this universe, Lord Brahmā, sent him a singer of his assembly, named Pūrvacitti.
|| 5.2.4 ||
sā ca tad-āśramopavanam ati-ramaṇīyaṁ vividha-nibiḍa-viṭapi-viṭapa-nikara-saṁśliṣṭa-puraṭa-latārūḍha-sthala-vihaṅgama-mithunaiḥ procyamāna-śrutibhiḥ pratibodhyamāna-salila-kukkuṭa-kāraṇḍava-kalahaṁsādibhir vicitram upakūjitāmala-jalāśaya-kamalākaram upababhrāma.
The Apsarā began wandering about the garden of the hermitage, which had a lake of pure water full of lotuses, which resounded with the various cries of water hens, kāraṇḍavas and swans awakened by the notes of couples of land birds perched on golden creepers which embraced various trees having dense foliage.
She began to wander about the garden of the hermitage. The hermitage had lakes full of lotuses, and resounded with various cries of water birds which were awakened by the notes of pairs of land birds sitting on golden creepers embracing the trunks of various trees with dense foliage.
|| 5.2.5 ||
tasyāḥ sulalita-gamana-pada-vinyāsa-gati-vilāsāyāś cānupadaṁ khaṇa-khaṇāyamāna-rucira-caraṇābharaṇa-svanam upākarṇya naradeva-kumāraḥ samādhi-yogenāmīlita-nayana-nalina-mukula-yugalam īṣad vikacayya vyacaṣṭa.
Hearing the jingling ornaments sounding at every step as she moved her body and walked forward with graceful movements, he opened his eyes which were half-closed because of his samādhi.
The movements of her body and her footsteps as she walked gracefully attracted him.
|| 5.2.6 ||
tām evāvidūre madhukarīm iva sumanasa upajighrantīṁ divija-manuja-mano-nayanāhlāda-dughair gati-vihāra-vrīḍā-vinayāvaloka-susvarākṣarāvayavair manasi nṛṇāṁ kusumāyudhasya vidadhatīṁ vivaraṁ nija-mukha-vigalitāmṛtāsava-sahāsa-bhāṣaṇāmoda-madāndha-madhukara-nikaroparodhena druta-pada-vinyāsena valgu-spandana-stana-kalaśa-kabara-bhāra-raśanāṁ devīṁ tad-avalokanena vivṛtāvasarasya bhagavato makara-dhvajasya vaśam upanīto jaḍavad iti hovāca.
|